Ännu en operation..
Usch, Idag borde jag aldrig gått upp..
Har varit på återbesök idag hos Ortopeden med mitt knä. Då jag tyckte att jag fortfarande hade mycket problem med knät proxade jag på ett återbesök, och mycket riktigt var inte allt som det skulle.
Har haft ont nät jag gått i trappor, upp för backar, satt ner foten lite hårt och stumt i marken, i landningar efter lite större hinder samt vid löpning. Tyckte inte att jag skulle ha detta drygt ett år efter skadan och månader med rehab. Att det dessutom har behagat att svullna från och till har gjort mig orolig, och jag kan helt enkelt konstatera att man borde lyssna mer på kroppen..
Min knäskål är fortfarande instabil och ligger inte riktigt korrekt. Detta tillfogar smärta och göra att det känns ostabilt. Den ligger inte i rätt position. Detta åtgärdar man genom en titthålsoperation för att först och främst säkra orsken till det och därefter åtgärda det. Antagligen är det benbitarna som skall plockas bort, samt att kanterna på knäkålen har blivit kanstötta och behöver slipas.
Vi pratar en längre sjukskriving och långt uppehåll från ridning, igen. Och många otaliga månder med ny rehab. Beöver jag ens nämna att jag har fällt många tårar idag?
Efter beskdet åkte jag ut till Prinsen och satte mig i hans hage i säkert en timme.
Samla tankarna och på något sätt återfå någon sorts styrka till att kämpa vidare.
Otroligt hur mycket han gör för mig, stunder som dessa är det ovädreligt att ha en vän som honom.
Han är mitt allt, min prins.'
Vi skall bannemig tillbaka och rida den där förbannade 130 klassen som var målet nästa år.
Känner mig rätt tom nu. Det var som att gnistan dog.
Orkar verkligen inte mer. Trodde jag hade fått min beskärda del för längesedan, men tydligen hade jag ruskigt fel.
Har nu bestämt slutat tro på Karma.
Så, återigen välkomna att följa min kamp tillbaka ytterliggare en gång...
