Silverprinsen.blogg.se

I söndags körde jag och Mamma till Vinslöv för säsongens sista grästävling! Varför åka till Ängelholm som ligger 5 minuter bort när man kan åka till Vinslöv som ligger 1,5 h bort! Det är oss i ett nötskal.

Gräs och den bästa banbyggaren lockade!

 

Red två klasser, 120 och 125. 

Nydebut i 125 på 4 år! 

 

Första klassen, en A:0. Gick för första gången in och följde min plan till 210 procent. Vågade för första gången vända upp lite snävt, och Ember var med mig till varje hinder. Hoppade återigen med makalöst fin höjd. Fick nog min livs bästa runda hittills på hono. Allr funkade.

Slutade på en fin 7:e plats, rosett och plackett och framför allt en stor portion lycka och självförtroende. Så Lycklig och framför allt stolt. Äntligen föll allt på plats. Så många tävlingar som varit stolpe ut.

Underbart! Kom en liten lyckotår!

 

Andra klassen, en stor 125:a.

På pappret fick vi väldigt mycket fel, men känslan var kanon. Kändes så bra. 

Rev 2an, räcke ur sväng. Tappade galoppen lite i svängen och fick då sämre energi i språnget och bommen föll. Ned andra nedslaget kom ut ur kombinationen. Var en distans på 6 galoppsprång på böjdspår in i kombinationen, fick lite lång och de två sista galoppspårngen blev lite forcerade och kom för hårt in i kombinationen. Små fel, allt handlar om rutin och det är precis det jag är ute efter. Svårighetsgraden höjs och jag skall helt enkelt rida ännu lite bättre. Snart sitter det där, det är så små saker vi talar om. Detaljer.

Fick ett "stopp" på sista. Hamnade i obalans efter näst sista oxer, hoppade mig fullkomligt ur sadeln och att därefter korta upp på 5 galoppsprång hann jag inte med. Blev ett mellanläge. Mycket klapp och en volt senare fick vi ett kalasprång på sista. 

 

Låter som allt blev fel i sista klassen, men verkligen inte. Är så nöjd. Går in och rider lika bra som första klassen. Hittar ett flyt och ett självförtroende. Av totalt 9 hinder i grunden får jag ett dåligt läge som resulterar i ett stopp, utöver det så kommer jag nästintill perfekt på alla hinder. Varje nytt hinder ger mig mer rution, rutin att fortsätta utvecklas. Vår resa i år har varit fantastisk. I maj startade vi första tävlingen, 100 cm och idag rider vi nationella 125 klasser. Något jag aldrig trodde. Jag är så stolt.